Skriv till 215

Hälsa

GI-metoden – En komplett guide

Publicerades

den

GI-metoden, eller låg GI diet eller GI dieten. Den låga glykemiska dieten (lågt GI) har många namn. Dieten baseras på konceptet för det glykemiska indexet (GI) (eng. Glycemic Index). Studier har visat att en kost som har lågt GI-index kan leda till viktminskning, minska blodsockernivån och sänka risken för hjärtsjukdomar och typ 2-diabetes. Den här artikeln ger en detaljerad genomgång av GI-metoden, inklusive vad den är, hur man följer den och dess fördelar och nackdelar.

Om du efter att du läst denna guide bestämmer dig för att du vill prova på GI-metoden så kan vi varmt rekommendera att du provar GI-boxen. Prenumerationen hjälper dig komma igång med dieten, utan att du behöver oroa dig allt för mycket om du har valt rätt livsmedel eller inte, det gör boxen åt dig. Använd denna länk så stödjer du också vår sida (vi får en liten slant när du beställer) och möjliggör att vi kan skriva fler artiklar i framtiden.

Glykemiskt Index (GI)

Så låt oss börja med att beskriva vad det glykemiska indexet (GI) egentligen är.

Kolhydrater finns i bröd, spannmål, frukt, grönsaker och mejeriprodukter. De är en viktig del av en hälsosam kost. När du äter kolhydrater bryter matsmältningssystemet ner dem till enkla sockerarter som sedan kommer in i blodomloppet. Men alla kolhydrater är inte likvärdiga, eftersom olika typer har unika effekter på blodsockret.

Det glykemiska indexet (GI) är ett mätsystem som rankar livsmedel efter deras effekt på blodsockernivåerna. Hastigheterna med vilka olika livsmedel höjer blodsockernivån rankas i jämförelse med absorptionen av 50 gram ren glukos. Ren glukos används alltså som ett referensmått och har ett GI-värde på 100.

Klassificering

De tre GI-klassificeringarna är

  • Låg: Under 56
  • Medel: 56–69
  • Hög: Över 69

Historia

Mätsystemet Glykemiskt Index skapades först i början av 1980-talet av Dr. David Jenkins, en kanadensisk professor inom näringslära. Jenkins forskade och undervisade på universitetet i Toronto när han utvecklade systemet.

Jenkins första artikel om ämnet dök upp i American Journal of Clinical Nutrition 1981. Artikeln hette Glycemic index of foods: a physiological basis for carbohydrate exchange, och väckte intresset för näringslära hos många akademiker. Du kan fortfarande läsa hela artikeln på journalens hemsida via länken ovan.

To determine the effect of different foods on the blood glucose, 62 commonly eaten foods and sugars were fed individually to groups of 5 to 10 healthy fasting volunteers. Blood glucose levels were measured over 2 h, and expressed as a percentage of the area under the glucose response curve when the same amount of carbohydrate was taken as glucose. The largest rises were seen with vegetables (70 ± 5%). followed by breakfast cereals (65 ± 5%), cereals and biscuits (60 ± 3%), fruit (50 ± 5%), dairy products (35 ± 1%), and dried legumes (31 ± 3%). A significant negative relationship was seen between fat (p < 0.01) and protein (p < 0.001) and postprandial glucose rise but not with fiber or sugar content.

Abstrakt, Glycemic index of foods: a physiological basis for carbohydrate exchange, Jenkins Et AL. 1981

Efter den första artikeln så fortsatte Jenkins forska om glykemiskt index och utförde fler än 15 kliniska studier om ämnet.

Kritik

GI metoden kritiseras ofta för hur den rankar olika livsmedel. Rankingar sägs vara opålitliga och inte återspegla livsmedels allmänna hälsosamhet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka här för att kommentera

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *